Mönster berättelsen # Lycksele |
|||
Fram till 1600-talet fanns det inga samhällen i södra Lappland. Platsen Öhn (nuvarande Gammplatsen) utsågs 1607 till kyrk och marknadsplats i södra Lappland av kung Karl IX och Lycksele firas därför 400-årsjubileum år 2007. Lycksele beviljades stadsrättigheter 1946, Lycksele fick heta stad, som den första staden i Lappland. Staden kallas "Lappstockholm" och marknadsför sig som "staden Lappland" med hänvisning till det faktum att orten var Lapplands första stad, men också att notera att orten blev tidigt en viktig mötesplats.  Samer (eller "lappar" i Sverige) Samerna är en etnisk minoritet i Norge, Sverige och Finland. Oberoende Sametinget (Parlamentet där samer har rätt att rösta) etablerat och erkänt av regeringen i Norge sedan 1989, Sverige sedan 1993 och Finland sedan 1996. Designer Åse Öjbro grundare till Öjbro vantfabrik, har skapat bärbar konst med vantar som utgångspunkt. Åse arbetade också som konstnär och målade tavlor i många år innan hon beslutade sig för att uttrycka sig i ull. Åse har skapat ett Västerbotten mönster med dräll toppat med några samisk inspirerade ränder. Mudden har en 2 färgad krage. Vid utformningen Lycksele mönster, tog jag del av "Västerbotten drällens" väv teknik. Jag ville ha en liten samisk förankring och satte därför lite Sami -inspirerade ränder i mönstret. Det är varit kul att sätta detta mönster tillsammans med Öjbros familjehistoria.
|
 Källa; Berättelsen om Sven Öjbro hus Av A Elisabet Lindgren, Lycksele Från ”Joppes” var steget inte långt till Sven Öjbros timrade hus. Huset med de grova timmerstockarna kom ursprungligen från byn Ekorrsjö och var ett gästgiveri/ skjutsställe, byggt vid 1800-talets början. Här möttes vägfarare, handelsmän, fiskare och jägare på sin färd uppströms eller nedströms mellan Umeälven och Vindelälven för att vila, äta, göra affärer och byta hästar. När de obligatoriska marknaderna under höst och vinter i Lycksele inträffade, var det överfullt i gästgiveriets alla rum.I slutet av 1800-talet timrades huset upp på denna nya plats i Villarydsbacken och övertogs av John Gustaf Johansson med hustrun Berta Karolina. Frun Berta Karolina dog i barnsäng 1901 då ende sonen Sven föddes. Han växte upp och tog sig namnet Öjbro. Det var många i Lycksele som tog sig nya namn på den tiden; lokalt betyder Öjbro, ”gå över bron”. Sven ärvde så småningom huset tillsammans med sin hustru Elma. Han var maskinist vid Hällforsens kraftverk under 1930-talet och många minns hans säregna skratt – han liksom fnös lite försiktigt genom näsan då han skrattade. Elma däremot hördes betydligt mer. Inte för inte kallades hon ”Villarydsskräcken” på grund av sin mycket kraftiga stämma och hon hördes vida omkring då hon ropade på sina ungar ”- Kom in och ät!!” inneboende fanns det ofta i huset under årens lopp. Husets gästgiverifunktion fanns nämligen kvar i människornas medvetande till långt in på 1950-talet och många övernattade hos ´n Sven Öjbro när det var marknadshelger. Efter Elmas död 1960 och sin egen pensionering ägnade sig Sven åt ”självhushållning”. Han hade ett tag en gris i stalldelen av gårdshuset och han odlade potatis i sluttningen ner mot vägen. Sven hade full koll på när det var dags att sätta potatis på försommaren; jag minns hur han dagligen tog tempen på jorden i potatislandet. Han höll också på med vedbestyr inne på gårdsplanen. Tidigt på lördagsmornarna kunde Villarydsborna vakna av ljudet då vedkapen startade och Sven körde igång: wiiiiiii, wiiiiiiii. Det var en rejäl väckarklocka, speciellt om man varit på utenöje kvällen innan! Sven Öjbro dog 1981 och idag står huset längs affärsgatan på Gammplatsen och är ombyggd till Diversehandelsbod. |
||
